”Framtidens apotek är en plats där farmaceutisk kompetens omsätts i bättre hälsa”

Lars-Åke Söderlund har utsetts till tillträdande president för den internationella farmaceutfederationen FIP (International Pharmaceutical Federation), något som Svensk Farmaci redan har uppmärksammat.

Han är nu ”president-elect” 2026-2027 och tillträder sedan i september 2027 för perioden 2027-2031.

Vid årets kongress, den 84:e och som hålls i Montreal i Kanada, tilldelades även Lars-Åke Söderlund den prestigefyllda 2026 Joseph A. Oddis Award for Exceptional Service to FIP.

Utmärkelsen är ett av FIP:s särskilda erkännanden för personer som under lång tid gjort exceptionella och framstående insatser för organisationen och för den internationella utvecklingen av farmaceutisk praktik, vetenskap och utbildning.

Med Lars-Åke Söderlund som 2026 års mottagare blir han den nionde personen att tilldelas Joseph A. Oddis Award.

Utmärkelsen överlämnades inför en internationell publik av farmaceuter, forskare, beslutsfattare och andra representanter för den globala farmacin.

— Jag är oerhört överväldigad och djupt hedrad. Det här är en utmärkelse som jag verkligen inte hade förväntat mig, säger Lars-Åke Söderlund.

— Jag har aldrig arbetat för att få priser eller utmärkelser. Jag har drivits av en vilja att bidra till utvecklingen av farmacin, utveckla vården där apoteken är en integrerad och essentiell del, och av möjligheten att tillsammans med kollegor från hela världen göra skillnad.

Utmärkelsen instiftades 2011 till minne av Dr Joseph A. Oddis, som var FIP:s president 1986–1990 och under många år hade en central roll i utvecklingen av både FIP och den internationella farmaceutiska professionen.

Priset är en mycket sällsynt utmärkelse. Före 2026 hade Joseph A. Oddis Award endast delats ut vid sju tidigare tillfällen. Vid 2019 års utdelning utsågs två mottagare, vilket innebär att åtta personer tidigare hade tilldelats utmärkelsen.

Att få utmärkelsen innebär därmed ett mycket betydelsefullt internationellt erkännande av Lars-Åke Söderlunds mångåriga arbete för FIP och hans bidrag till utvecklingen av den globala farmaceutiska professionen.

— FIP har varit en mycket stor del av mitt professionella liv. Det har varit en fantastisk resa där jag fått möjlighet att arbeta med och lära känna kollegor från så många olika delar av världen. Jag ser den här utmärkelsen som ett erkännande av det internationella samarbete som vi har byggt tillsammans – helt enkelt ett teamarbete, säger Lars-Åke Söderlund.

Lars-Åke Söderlunds internationella arbete har omfattat både farmaceutisk praktik, apoteksverksamhet och utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård.

En central del av hans engagemang har varit att stärka apotekens och farmaceuternas roll som en integrerad del av hälso- och sjukvården och att utveckla nya former av patientnära farmaceutiska tjänster.

Hans arbete har också haft ett tydligt internationellt perspektiv, med fokus på att skapa kunskapsutbyte mellan länder och professioner och att bidra till utvecklingen av farmaci och apoteksverksamhet i olika delar av världen.

Han har bland annat arbetat med utvecklingen av farmacin och apoteksverksamheten i Kina under mer än ett decennium, ett arbete som också har uppmärksammats genom internationella utmärkelser.

Han har dessutom medverkat som föreläsare vid Världsutställningen i Shanghai, där han talade om framtidens farmaci, vid ett seminarium arrangerat av svenska och kinesiska regeringsföreträdare.

I Sverige har hans arbete uppmärksammats genom bland annat utmärkelserna Årets Apoteksprofil 2014 och Årets Farmaceut 2020.

Trots den omfattande listan av uppdrag och utmärkelser betonar Lars-Åke Söderlund betydelsen av människorna bakom arbetet.

— Det här är inte en resa jag har gjort ensam. Jag har haft förmånen att möta och samarbeta med fantastiska människor i Sverige och runt om i världen. Många av dem har inspirerat mig, utmanat mig och gjort det möjligt att åstadkomma mer än jag någonsin hade kunnat göra på egen hand, säger Lars-Åke Söderlund.

— Därför känns det också lite speciellt att stå på scenen och ta emot en utmärkelse för ”Exceptional Service”. För mig handlar det i allra högsta grad om alla de människor som jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med under åren.

Farmacin befinner sig i en period av snabb förändring. Artificiell intelligens, digitalisering, avancerade läkemedel, nya vårdformer, demografiska förändringar och behovet av en mer hållbar och jämlik hälso- och sjukvård kommer att påverka professionens framtid.

För Lars-Åke Söderlund är det samtidigt viktigt att farmaceuter och andra professionella inom hälso- och sjukvården själva är med och formar denna utveckling.

— Farmacin befinner sig i en mycket spännande period. Det är just därför det är så viktigt att farmaceuter själva är med och formar den teknologiska utvecklingen. Vi ska inte bara anpassa oss till framtidens teknologi – vi ska vara med och skapa den framtid som vår profession och våra patienter behöver, säger Lars-Åke Söderlund.

– Apotekens roll i hälso- och sjukvården har aldrig varit viktigare än den är i dag. Jag har en stark tro på apotekens betydelse i den framtida vården – i hjärtat av våra städer och samhällen och som en integrerad del av hälso- och sjukvården. Jag har också en stark tro på FIP:s förmåga att stödja medlemsorganisationerna i denna utveckling, säger Lars-Åke Söderlund.

– Jag hoppas kunna fortsätta bidra till den utvecklingen och framför allt fortsätta att bygga broar mellan människor, professioner och länder.

Hur ser du på apotekens roll i den förändring som sker just nu?

— Apotekens roll förändras snabbt – i Sverige och internationellt. Från att främst ha handlat om expediering av läkemedel utvecklas apoteken mot en bredare roll inom förebyggande hälsa, läkemedelsanvändning, patientstöd och nära hälso- och sjukvård.

Drivkrafterna för Lars-Åke Söderlund är bland annat en åldrande befolkning, fler kroniska sjukdomar, polyfarmaci, avancerade behandlingar, digitalisering och AI, läkemedelsbrist och behovet av att använda vårdens resurser mer effektivt.

Vad innebär det för framtidens apotek?

— Det kommer inte längre bara att handla om att lämna ut läkemedel. Det handlar allt mer om vad farmaceutens kompetens kan bidra med före, under och efter läkemedelsbehandlingen. Framtidens apotek börjar med läkemedlet – men slutar inte där.

Hur ser den internationella utvecklingen ut?

— Farmaceutprofessionen får internationellt ett större ansvar för patientnära vård och folkhälsa. FIP:s strategiska plan för 2025–2030 lyfter bland annat farmaceutisk praktik, digital transformation, hållbarhet, kompetensförsörjning och jämlik tillgång till läkemedel och vård. Flera länder utvecklar nya farmaceutiska tjänster och arbetsformer. Sverige står mitt i samma utveckling.

Vad händer i Sverige?

— Regeringens beslut som trädde i kraft 2026 som skapar förutsättningar för farmaceutiska tjänster på svenska öppenvårdsapotek är ett viktigt steg. Inhalationsvägledning har införts genom en interimsmodell, samtidigt som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV och E-hälsomyndigheten fått uppdrag att ta fram en långsiktig lösning som kan omfatta fler tjänster. Det innebär att apotekens farmaceutiska kompetens i större utsträckning ses som en resurs för både patienten och hälso- och sjukvården.

Hur kan framtidens apotek se ut?

— Apotek har en unik position. De finns nära människor, ofta utan tidsbokning, och möter patienter med både akuta och långvariga hälsobehov. Framtidens apotek är inte bara en plats där läkemedel lämnas ut. Det är en plats där farmaceutisk kompetens omsätts i bättre hälsa.

— Den tillgängligheten är en av apotekens största styrkor. Framtidens apotek kan därför utvecklas till lokala hälsohubbar, där läkemedel fortfarande är kärnan men där rådgivning, prevention, vaccination, screening, läkemedelsuppföljning och andra farmaceutiska tjänster får större plats.

Finns det en risk att apoteken tar över uppgifter från andra delar av vården?

— Nej. Det handlar inte om att ersätta andra delar av hälso- och sjukvården, utan om att använda farmaceuternas kompetens där den skapar patientnytta och bidrar till ett effektivare vårdsystem.

Ser man internationellt exempel på att apoteken redan tagit steget in i primärvården?

— Ja. I bland annat Storbritannien, Australien och Kanada får apoteken ett tydligare kliniskt uppdrag. Det handlar om vaccinationer, screening, läkemedelstjänster och behandling av enklare åkommor.

I England lanserades Pharmacy First 2024. Där kan farmaceuter bedöma patienter och hantera ett antal vanliga tillstånd enligt definierade behandlingsvägar. Syftet är inte att ersätta primärvården, utan att hantera enklare och tydligt definierade behov och frigöra kapacitet för patienter med större behov.

I Australien har farmaceuter etablerade roller inom bland annat vaccinationer och läkemedelsgenomgångar. I Ontario i Kanada kan farmaceuter bedöma och förskriva behandling för ett antal mindre åkommor, och uppdraget har utökats under 2026.

Vad är den viktigaste lärdomen för Sverige?

— Att apoteken kan utvecklas från en plats där patienten får tillgång till läkemedel till en del av den första linjens hälso- och sjukvård.

Det handlar inte om att ersätta läkare, berättar Lars-Åke Söderlund, utan om att använda olika professioners kompetens smartare. När farmaceuter kan hantera enklare hälsoproblem, ge klinisk rådgivning och följa upp läkemedelsbehandling kan primärvården fokusera mer på patienter med komplexa behov.

Är ersättningsmodellen avgörande?

— Ja. Om kliniska tjänster ska bli en verklig del av vårdsystemet behöver de finansieras långsiktigt. Det krävs tydliga uppdrag, kvalitetssäkring och ersättningsmodeller. Kliniska apotekstjänster behöver gå från projekt och enskilda initiativ till integrerade och finansierade delar av hälso- och sjukvården.

Vilken betydelse får farmaceutiska tjänster i Sverige?

— De skapar en tydligare struktur för hur apotekens professionella kompetens används. Den tidigare försöksverksamheten omfattade bland annat inhalationsvägledning och läkemedelssamtal och visade förbättringar i patienternas läkemedelsanvändning. Nu går utvecklingen mot en mer permanent struktur.

— Det öppnar för fler tjänster inom läkemedelsstöd, uppföljning och prevention. Den centrala frågan blir därför inte längre bara: Vilka läkemedel ska apoteket expediera? Utan: Vilken hälsonytta kan apotekets professionella kompetens skapa?

Vad händer med farmaceutens roll när behandlingarna blir mer avancerade?

— Behovet av kvalificerad farmaceutisk rådgivning ökar. Många patienter använder flera läkemedel samtidigt och behöver stöd med exempelvis inhalatorer, dosering, följsamhet eller förståelse för sin behandling.

— Farmaceuten behöver hjälpa patienten att använda behandlingen rätt, identifiera läkemedelsrelaterade problem och veta när annan vård behöver kopplas in. Det stärker bilden av farmaceuten som en integrerad del av hälso- och sjukvårdens kompetens, snarare än en profession vars uppgift enbart är att expediera läkemedel.

Hur kommer digitalisering och AI att förändra apoteken?

— AI kan bidra med informationssökning, identifiering av potentiella läkemedelsrelaterade problem, effektivare arbetsflöden och bättre beslutsstöd. Men tekniken ska inte ersätta den professionella relationen. Den kan i stället frigöra tid för klinisk bedömning, kommunikation, pedagogik och empati.

— Framtidens apotek behöver därför kombinera digital effektivitet med mänsklig kompetens.

Vilken roll kan apoteken få inom prevention och folkhälsa?

— Internationellt breddas farmaceutens roll från läkemedelsanvändning till prevention. Vaccination, screening, rådgivning om levnadsvanor och tidig identifiering av riskfaktorer är områden där apotek kan bidra. Sverige kan bygga vidare på sin befintliga apoteksinfrastruktur och samtidigt dra nytta av internationella erfarenheter.

Framtidens apotek handlar alltså inte bara om nya tjänster?

— Nej. En grundläggande uppgift är att läkemedel finns när patienten behöver dem.

Globala leveranskedjor, geopolitiska förändringar, pandemier och andra kriser har visat hur sårbar läkemedelsförsörjningen är. Apotekens roll i beredskapen blir därför allt viktigare.

TLV och andra myndigheter arbetar med reservlösningar för förskrivning och expediering vid störningar, kriser och höjd beredskap.

— Apotekens framtid handlar alltså både om nya tjänster och om att säkra den grundläggande samhällsfunktionen: tillgången till läkemedel.

Hur viktigt är det att apoteken finns tillgängliga i hela landet?

— Mycket viktigt. I storstäder finns ofta många vård- och apoteksalternativ. I mindre samhällen och glesbygd kan apoteket vara en av de viktigaste och mest lättillgängliga kontakterna med hälso- och sjukvården. Den geografiska närvaron är därför också en fråga om jämlik hälsa.

Framtidens apotek behöver vara både digitalt och fysiskt tillgängligt, anser Lars-Åke Söderlund. För vissa är digital rådgivning mest praktisk. För andra är det personliga mötet med farmaceuten avgörande.

— Tekniken ska göra apoteket mer tillgängligt – inte mer opersonligt.

Vad kan Sverige lära av andra länder?

— Sverige ska inte kopiera andra modeller. Däremot kan vi lära av länder där farmaceuter redan har större ansvar inom vaccination, screening, enklare behandlingar och andra patientnära tjänster.

— Samtidigt har Sverige egna styrkor inom digitalisering, läkemedelsförsörjning, farmaceutiska tjänster och apoteksinfrastruktur. Det internationella perspektivet blir därför en tvåvägskommunikation: Sverige tar del av utvecklingen och kan samtidigt bidra till att forma den.

Vilka behöver samarbeta för att framtidens apotek ska utvecklas?

— Apotekens utveckling kan inte ske isolerat. Samverkan mellan apotek, primärvård, sjukhus, kommuner, myndigheter och andra vårdaktörer blir avgörande. När relevant information och kompetens kan delas säkert skapas bättre förutsättningar för kontinuitet, patientsäkerhet och en mer sammanhållen vård.

Vilka kompetenser behöver framtidens farmaceut?

— Den traditionella farmaceutiska kompetensen är fortsatt grunden, men behöver kompletteras med kliniskt beslutsfattande, kommunikation, digitalisering, data, AI och prevention. Även ledarskap och samverkansförmåga blir viktigare. Det handlar inte om att ersätta den traditionella kompetensen, utan om att bygga vidare på den.

Är framtidens apotek fortfarande en vision?

— Det som för några år sedan kunde beskrivas som en vision håller nu på att bli verklighet. I Sverige har utvecklingen av farmaceutiska tjänster tagit konkreta steg framåt. Internationellt breddas farmaceutens roll inom vaccination, prevention, digital hälsa, enklare behandlingar och patientnära vård. Samtidigt ökar kraven på läkemedelsberedskap och jämlik tillgång till vård.

— Frågan är därför inte längre om apotekens roll kommer att förändras. Frågan är hur långt vi vill att förändringen ska gå – och vilka förutsättningar vi är beredda att skapa för professionen.

Om du skulle sammanfatta bilden av framtidens apotek – vad ser vi framför oss?

— Framtidens apotek börjar med läkemedlet – men slutar inte där. Det handlar om att använda farmaceutens kompetens för att förbättra läkemedelsanvändningen, förebygga sjukdom, stärka patientsäkerheten, bidra till beredskap och göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. Sverige har nu möjlighet att utveckla apotekens roll i takt med den internationella professionen, men utifrån svenska behov och förutsättningar.

Läs mer här >> Svensk apotekare utsedd till president för inter­nationella FIP