”Det finns farmaceuter som gärna jobbar men de har blivit nekade”

När jag var liten älskade jag sommaren. Ledigt, underbart. Leka med vänner, släkt på besök. Långa varma kvällar ute på landet (uppväxt i en liten håla utanför Malmö, Klågerup). Inget att tänka på.

Med åren har jag insett hur mycket jag egentligen älskar vintern. Sommaren är i alla fall här, sommarstängda apotek säger hej igen. Farmaceuter saknas i landet, apotek får stänga på grund av brist på farmaceuter. Det är lite samma visa tyvärr och melodin är återkommande. Men ibland undrar jag verkligen om det är farmaceutbrist eller om det beror på andra omständigheter. Kanske en kombination?

Det är verkligen sorgligt att apotek måste stänga ned och kunder inte kan hämta ut sina mediciner. Även om det är tillfälligheter så drabbar det många. Särskilt de individer som kanske inte har möjlighet att ta sig till andra städer för att hämta ut sina mediciner.

Demografiskt så är det oftast värst i småbyar och långt utanför storstäderna. Men är det farmaceutbrist? För nog måste det väl finnas pensionärer som gärna väljer kanske att jobba lite extra eller ta ut sin pension vid ett senare tillfälle. Jag har hört och sett att det finns farmaceuter i landet som gärna jobbar även om de gått i pension och som gärna vill ta jobb även i andra delar än storstäder, men att de har blivit nekade jobb. Sedan i andra ändan skriks det ändå efter farmaceuter. Hur går ekvationen ihop? Söker dessa verkligen de jobb där det råder stor brist? Är det kedjorna som gärna tar interna (utlåningar) i stället för att anställa någon extra?

Företagen kan ju omöjligt tjäna på att ett apotek måste hållas stängt flera veckor på grund av brist på farmaceuter. Oavsett om det är dyrare att anställa där och då så måste det ändå anses mer lönsamt långsiktigt? Ändå finns det fall där folk som har jobbat länge i branschen nekas jobb fastän de söker. Är det ålderism? Jag vet inte. Men det blir otroligt synd om vi tappar kompetens till andra länder och samtidigt måste stänga ned apotek.

Jag vet att vid akuta fall, exempelvis om någon blir sjuk så är det mer lönsamt för företag att ta in någon farmaceut inom företaget än att exempelvis ta in en timanställd. Men här snackar vi alltså att apoteket inte ens kan ha öppet på grund av att det inte finns kompetens.

Sedan är ju sommarschemat oftast tufft och bemanningen är alltid ett återkommande problem under sommaren. Farmaceuter på vissa apotek får ibland jobba dubbelt eller många dagar i sträck. Lunchavlösningen blir också nästa problem.

Samtidigt som det finns många där ute som letar efter jobb någonstans eller åtminstone få lite timmar någonstans på ett apotek. Helt enkelt finns det folk som gärna vill jobba extra.

Borde nästan döpa sommarkrisen på apoteken till Moment 22. En hopplös cirkelformad situation. Ok, jag vet att jag låter dramatiskt men det är faktiskt inte långt ifrån sanningen.

Hursomhelst. Ja, sommaren är skön med varma utekvällar men jag, jag föredrar vintern. Stress? Absolut men då slipper jag i alla fall höra alla dessa tråkiga nyheter om stängda apotek.