Medicineringen av placerade barn och unga har stora brister
Läkemedel till ungdomar i samhällsvård skrivs ut i större omfattning, längre än rekommenderat och för andra problem än vad läkemedlet är godkänt för, visar ny rapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens rapport visar att det finns brister i medicineringen av barn och unga i samhällsvård.
Läkemedelsanvändningen är ofta omfattande hos barn och unga i samhällsvård visar Socialstyrelsens kartläggning av 21 000 barn och unga i åldern 6 till 20 år som var placerade i exempelvis HVB- och SiS-hem under 2024.
Särskilt oroande är att många behandlas med flera läkemedel samtidigt, och vissa läkemedel förskrivs längre än rekommenderat.
Socialstyrelsen vill att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten tar ett större ansvar för att barn och ungas medicinering följs upp inte minst därför att många får flera mediciner samtidigt och får nya vårdkontakter när de omplaceras.
— De får också oftare läkemedel från flera olika vårdgivare, vilket kan leda till otydligt ansvar, bristande samordning och sämre uppföljning. Det kan påverka både kvalitet och patientsäkerhet, säger Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Sex veckor är exempelvis rekommendationen för antipsykotiska läkemedel. Men varannan tonåring och ung vuxen fick det i över sex månader, vilket tyder på brister i uppföljningen enligt Anne-Katrin Kantzer.
— Man kan gå upp i vikt, få ökat blodtryck och på sikt utveckla en typ 2 diabetes så det är superviktigt att man följer upp, säger Anne-Katrin Kantzer till SR Ekot.
Socialstyrelsen har bland annat studerat förskrivningen av medel mot epilepsi, som ofta används i stämningsstabiliserande syfte. Där var förekomsten fem gånger så hög för unga kvinnor som var placerade jämfört med andra jämnåriga kvinnor.
Resultaten visar också att barn och unga på institution förskrivs betydligt mer psykofarmaka än andra grupper. Främst gäller det flickor 13-17 år och unga kvinnor 18-20 år på HVB och SiS.
Dessutom visar analysen att antipsykotiska läkemedel främst används för andra ändamål än psykossjukdomar, som ångest, sömnsvårigheter och i stämningsstabiliserande syfte.
— Vi har tidigare pekat på att det finns en oroande förskrivning av antipsykotiska läkemedel i gruppen barn i samhällsvård, och att behandlingen riskeras att inte följas upp. Långa behandlingstider ökar risken för biverkningar, och läkemedelsbehandling måste också i varje fall alltid vägas noggrant mot risker och följas upp, säger Anne-Katrin Kantzer.
Det är inte förbjudet att skriva ut läkemedel utanför godkänd indikation, off-label, men det finns risker särskilt om man tar medicinerna länge enligt Socialstyrelsen.
— Utåtagerande beteenden, men även ångest och sömn, ska i första hand behandlas med andra vårdinsatser eller andra läkemedel utifrån bakomliggande orsak. Psykologiska och psykosociala insatser behöver i större utsträckning övervägas före eller parallellt med läkemedel.
Läs mer >> Ökning av läkemedel mot psykos – stor del off-label
Svenskar tar upp till fem gånger så mycket antidepressiva: ”Anmärkningsvärd skillnad”
Ökning av antidepressiva: apotekens rådgivning avgörande
Femdubbling av recept på antipsykotiska läkemedel till barn
