Svenska forskares nya metod kan förenkla läkemedelsutveckling
En ny kemisk metod, utvecklad av forskare vid Göteborgs universitet, gör det möjligt att förbättra befintliga läkemedel i ett sent skede. Med hjälp av stabila borföreningar kan effekt ökas eller biverkningar minska – utan att läkemedlet behöver plockas isär.
I cancerdiagnostik används ibland en gammakamera. Patienten får då radioaktiv jod infört till kroppsdelen som ska undersökas. Utvecklingen av bättre läkemedel med jod kan främjas av forskarnas framsteg, berättar Henrik Sundén, professor i organisk kemi vid Göteborgs universitet.
Forskningen bygger på en ny klass av organiska borföreningar, så kallade BF₂-boracykler, som är både stabila och lättanvända. Metoden, som presenteras i en ny studie, är metallfri, skalbar och kräver inga tidskrävande reningssteg, vilket gör den mer resurseffektiv än befintliga tekniker.
— Föreningarna är dessutom ovanligt stabila men samtidigt mycket reaktiva när de väl används i kemiska reaktioner. Borföreningen är en dörröppnare för att göra fler reaktioner och ett väldigt användbart och viktigt verktyg i verktygslådan när vi sätter ihop molekyler, säger Henrik Sundén, professor i organisk kemi vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien till Svensk Farmaci.
Borkemi är redan idag en av de mest använda kemiska metoderna inom läkemedelsindustrin, särskilt hos större läkemedelsbolag. Det nya i Göteborgsforskarnas arbete är möjligheten att införa borföreningar på ett mer träffsäkert och kontrollerat sätt i komplexa molekyler.
Den stora fördelen med BF₂-boracykler är att de gör det möjligt att modifiera läkemedel sent i utvecklingsprocessen. I stället för att behöva bygga om en molekyl från grunden kan forskare testa många olika kemiska varianter på ett färdigt läkemedel.
— Vår upptäckt innebär att man slipper plocka isär läkemedlet för att förbättra det. I stället kan man testa kanske hundra olika funktionella molekyler som enkelt byter plats med borföreningen för att se vilken molekyl som bäst förbättrar läkemedlet, säger Henrik Sundén.
För läkemedelsbolag innebär detta både tidsvinster och ökad flexibilitet i forsknings- och utvecklingsarbetet. Henrik Sundén berättar att dialogen med läkemedelsindustrin under arbetets gång varit viktig.
— Det har gjort vi börjat förstå vad de faktiskt behöver och att vi kunnat fokusera på just de egenskaper som är viktiga i praktisk läkemedelsutveckling.
Att färre syntessteg krävs innebär också lägre kostnader. Metoden innebär också en viss miljöförbättring – men någon grön revolution är det inte tal om.
— Borkemi i sig är inte miljövänlig. Det är lite som att gå från att röka cigaretter till att snusa. Det blir bättre och minimerar skadeverkningarna, men vi tar inte bort dem helt. Däremot ersätter vi metoder som kräver flera reaktioner, där varje steg innebär kemikalier, arbete och avfall. På så sätt är det ändå ett steg framåt miljömässigt, eftersom alternativen är så pass dåliga, säger Henrik Sundén.
Studien visar också att tekniken kan användas för att införa radioaktiv jod i molekyler, vilket som är centralt inom både cancerdiagnostik och behandling, till exempel vid skintigrafi eller vid terapeutisk behandling av tumörer.
— Vår förhoppning är att den här kemin ska kunna användas för att rikta radioaktivt jod till tumörer och därigenom bidra till att döda cancerceller. Det är något vi fortsätter att undersöka, bland annat i samarbete med forskare i Frankrike, säger Henrik Sundén.
Innan tekniken kan få ett bredare industriellt genomslag återstår dock flera steg. En viktig fråga är kommersialisering och möjligheten att skala upp produktionen.
Efter fyra års arbete känner forskargruppen att bitarna nu börjar falla på plats.
— Det har varit en lång resa, med många små steg. Men nu känner vi att det här är riktigt användbart, och det är väldigt kul att äntligen få visa resultaten, säger Henrik Sundén.
