Jesper Lagergren är professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
Det finns inget samband mellan långtidsanvändning av protonpumpshämmare, läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, och risk för magsäckscancer. Det har en forskargrupp vid Karolinska institutet kommit fram till.
— Våra resultat talar emot hypotesen att protonpumpshämmare orsakar magsäckscancer. Det här kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid och är viktigt för kliniska beslut, säger Jesper Lagergren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet och ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Den nya studien motbevisar de farhågor som funnits sedan 1980-talet om att protonpumpshämmare skulle orsaka magsäckscancer, tidigare studier har tillsammans pekat på en fördubblad risk. Men enligt forskarna till den nya studien har de studierna metodologiska brister.
I KI-studien har forskarna analyserat registerdata från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island under en period på upp till 26 år. Studien omfattade 17 232 personer med magsäckscancer, vilka jämfördes med över 172 000 kontrollpersoner som matchades på ålder, kön, årtal och land.
Forskarna undersökte användning av protonpumpshämmare och en annan typ av syrahämmande läkemedel, histamin-2-receptorblockerare. För att undvika metodfel exkluderades läkemedelsanvändning det sista året före diagnos och patienter som hade cancer i översta delen av magsäcken där halsbränna är en riskfaktor.
Resultaten justerades också för faktorer som Helicobacter pylori-infektion, magsår, rökning, alkoholrelaterade sjukdomar, obesitas, diabetes och vissa mediciner. Efter dessa åtgärder hittade forskarna inget samband mellan långtidsanvändning av dessa läkemedel och risk för magsäckscancer.
