Apoteket där djuren står i centrum för farmaceuterna

Utifrån gatan gör inte det här apoteket särskilt mycket väsen av sig. Men bakom kulisserna på Djurfarmacia Apoteket Trollet i Trollhättan är det lite som tomtens julverkstad – det klistras etiketter, varor bubbelplastas, packas i kartonger och skickas vidare ut i landet i en synnerligen välsmord logistikkedja. Det vimlar av farmaceuter, logistikarbetare och apoteksassistenter som jobbar tätt ihop.

— Härifrån kommer mer än hälften av alla djurläkemedel som säljs i Sverige – vår största kundgrupp är lantbrukare med djurbesättningar, säger apotekschefen Anna Gustafsson, som för stunden rycker in som receptarie vid logistikborden i distansavdelningen.

Det svischar när gummiporten till kylrummet går upp och ned. Därinne förvaras alla vacciner, som är det vanligaste läkemedlet som expedieras, följt av antibiotika och smärtstillande.

— Vaccin har varit vanligt på grisgårdar men ökar nu även för nötdjur, säger Anna Gustafsson, som gjort examensarbete om antibiotikaanvändning på grisar i Europa.

Verksamheten här är unik, med flera ben: öppenvårdsapotek, distansapotek, partihandel och en veterinärmottagning inne i apoteket.

— Veterinärerna hyr in sig och turas om att bemanna. För oss är det perfekt att kunna erbjuda veterinärtjänster i anslutning till apoteket.

Djurfarmacia startade 2007 av Birgitta Molin och hennes make Göran. Birgitta Molin är receptarie och hade tidigare ansvaret för att bygga upp Djurapoteket i Trollhättan för dåvarande Apoteksbolaget.

— Jag jobbade med Birgitta redan då och upptäckte att det kanske var farmaceut jag skulle satsa på, berättar Anna Gustafsson.

Hon är uppvuxen på en grisgård utanför Mellerud. Ta över gården ville hon inte, däremot fortsätta arbeta med djur, och 2005 tog hon examen som receptarie. Djurfarmaci är dock ingen specialisering man kan välja under utbildningen.

— Jag gick den valbara kursen Läkemedel för djur, men jag måste säga att den gav ganska lite. Jag lärde mig mer av Birgitta Molin.

När Anna Gustafsson återvände till Trollhättan hade det hänt en del: Tre av de fyra statliga djurapoteken hade försvunnit och paret Molin hade startat partihandel och butik med specialfoder för djur.

När apoteksmarknaden omreglerades 2009 sökte de apotekstillstånd, och 2010 öppnade Djurfarmacia Apoteket Trollet. I dag har man 51 anställda varav 15 farmaceuter; 13 receptarier och två apotekare. Verksamheten och omsättningen växer för varje år.

— Målet är att behålla våra kunder och erbjuda bra service, men det bidrar å andra sidan till att kunderna blir fler, så det är ingen helt enkel ekvation.

För samtidigt konkurrerar man om farmaceuter precis som alla andra i branschen, men enligt Anna Gustafsson har man alltid lyckats rekrytera när det behövts.

— Våra anställda är duktiga på att tipsa folk de känner. De som börjar hos oss stannar ofta länge, och flera som slutat kommer tillbaka efter några år. Det säger en del om att man trivs här.

Inga farmaceuter har haft några speciella förkunskaper i djurfarmaci när de anställdes, utan alla lärs upp på arbetsplatsen. Kunskapsöverföringen sker genom kollegor, veterinärer och veckovisa föreläsningar med exempelvis läkemedelsföretag. Man använder också eget utbildningsmaterial som Birgitta Molin tagit fram med hälsoråd för hund, katt och häst.

Vid logistikbordet står receptarien Maria Karlsson med vaccinförpackningar som ska ut till en grisgård. Det är mycket som behöver kontrolleras – kunden kan bo på ett ställe och ha gården på ett annat, eller flera olika gårdar, och då är leveransadressen viktig.

— Med djur blir också doseringsbedömningar annorlunda, samma läkemedel kan användas till flera djurslag, men ha olika doseringar och finnas i olika styrkor. Vissa läkemedelssubstanser och ingredienser i läkemedel kan också vara giftiga för vissa djurslag.

Samtalen med veterinärer och kunder är en rolig del av jobbet, tycker Maria Karlsson.

— Där får man ofta inblick i situationer från verkligheten. Nyligen fick jag veta att ett visst vaccin som är godkänt till gris också funkar till fjäderfä, och sådant försöker man ju lägga på minnet.

Receptarien Emilia Gustafsson visste redan innan utbildningen att hon ville syssla med djurläkemedel. Hon jobbade tidigare inom djurfackhandeln och utbildade sig till receptarie med siktet inställt på läkemedelsindustrin, men fick tips om att söka till Djurfarmacia.

— Det var helt rätt val, men i början var det en chock. Vi farmaceuter ska kunna hantera djurläkemedel, men det ingår inte i utbildningen, säger hon.

Precis som sin chef tyckte hon att kursen i djurfarmaci gav för lite praktisk nytta.

— Men här lär man sig mycket genom att prata med varandra, lusläsa FASS, söka information i utländska källor och genom erfarenhet. Kontakten med veterinärer är väldigt lärorik, säger hon.

Här är farmaceutrollen varierad. Man roterar mellan uppgifter som att ta emot beställningar, ge rådgivning, kontrollera doseringar, hantera recept och rekvisitioner, stå i öppenvårdsapoteket – men också hjälpa till med pack och plock när det behövs.

Kontakten med veterinärer och djurägare sker helt på distans; farmaceuterna gör inga gårdsbesök och närvarar inte heller vid djurbesök hos veterinärerna i apotekets lokaler. Däremot ringer veterinärer ofta för att diskutera läkemedelstillgång eller alternativ till restnoterade preparat.

— De litar inte på att något verkligen är slut förrän de kontaktat oss. Vi försöker alltid ligga steget före och hitta lösningar. Vi använder vår kompetens hela tiden samtidigt som vi bygger på den, säger Emilia Gustafsson.

Receptarie Ulrika Dahlgren håller med. Hon har jobbat här sedan 2013 och har med åren fått ansvar för licensläkemedel för djur. Utbudet av djurläkemedel är generellt litet i förhållande till behovet, och vissa preparat är inte godkända i Sverige men i andra länder.

— Något av det mest tillfredsställande är när det ringer en veterinär som behöver behandla ett djur men inte hittar lämpligt läkemedel – och så kan vi lösa det, säger hon.

Det är ett arbete som kräver sin farmaceut – man behöver göra rimlighetsbedömningar och tolka läkemedelsinformation som inte alltid finns på svenska. Genom åren har Djurfarmacia byggt upp stor kunskap och innehar många licenser.

— Ibland är det klurigt, men det är också det roliga. En annan fin sak är att få följa utvecklingen i Sverige när det gäller förebyggande arbete för djurhälsan. I Sverige satsar man mycket på vaccination för att djuren ska bli mindre sjuka, och på det viset minskar man också antibiotikaanvändningen, säger Ulrika Dahlgren.

På väggen bakom logistikbordet lyser en neonskylt: ”Team Bäst”. De anställda får ofta höra att de är världens bästa personal, både av ledning och kunder. Djurfarmacia har de senaste tre åren också utnämnts till en av Sveriges bästa arbetsplatser. De anställda får sjukförsäkring, trygghetsförsäkring, synundersökning och glasögon, liksom extra pensionssparande. Och trivseln på jobbet verkar stå högt i tak:

— Man blir sedd här. Alla chefer finns på plats, ingen sitter långt borta. Det är ingen hierarki och arbetskläderna är lika för alla, säger Emilia Gustafsson.

Tilliten mellan medarbetare och ledning värdesätts högt.

— Om vi känner att vi behöver stå och skratta en stund är det ingen som säger till. De vet att vi tar i när det behövs, säger hon.

Ulrika Dahlgren instämmer och framhåller att all personal är viktig för att Djurfarmacia ska vara så efterfrågade som de är:

— Till exempel har logistikerna som sköter bokning av paket järnkoll på väderlek och paketens väg för att se om något fastnat någonstans, och då löser de det. Utan dem skulle inte alltid våra kunder få sina läkemedel i tid, säger hon.

Trots att det ofta är mycket att göra i den dagliga verksamheten försöker man hitta plats för skoj och saker att fira, menar Anna Gustafsson. Som jultröjans dag, en hemlig resa i januari, nyårsafton 1 september – eftersom bokföringsåret tar slut dagen innan.

— Vi har också gratis frukost på tisdagar, lunch på onsdagar, gruppträning på Älvhögsborgs gym en kväll i veckan och en egen variant av Sverigeklassikern. Det stärker sammanhållningen och bidrar till att man trivs och vill stanna kvar.