Regioner kan spara genom att pressa priser likt apoteken

Under 2024 såldes läkemedel för 69 miljarder kronor i Sverige. Det största segmentet är receptbelagda läkemedel sålda på apotek som har en omsättning på 48 miljarder.

På uppdrag av Konkurrensverket har Samielle Drake och David Granlund vid Umeå universitet i sin rapport ”Parallellhandel inom regioners upphandling av läkemedel” valt att fokusera på den näst största delmarknaden, det vill säga läkemedel som administreras direkt till patienter inom sluten- och öppenvården, så kallade rekvisitionsläkemedel.

Under 2024 såldes rekvisitionsläkemedel för 14 miljarder kronor. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel, det vill säga läkemedel som ges i sjukvården utan att förskrivas på recept, ökade med elva procent 2023 och förväntas öka med sju till nio procent per år de kommande åren.

Ett sätt att minska kostnaderna för dessa läkemedel är att skapa konkurrens från parallellimporterade alternativ. Dessa är läkemedel som tillverkarna sålt till andra EU/ESS-länder och som parallellimportörer köper upp och säljer i länder där priserna är högre. Parallellimport kan bidra till prispress i regionernas upphandlingar samtidigt som kvalitetsaspekter inte påverkas eftersom parallellimporterade läkemedel är detsamma som de som säljs av direktimportörerna.

År 2023 svarade parallellimporterade läkemedel för 5,6 procent av försäljningen på den svenska läkemedelsmarknaden, men andelen inom slutenvården var endast 1,2 procent.

Det betyder att andelen är flerfalt högre när apoteken köper in än när regionerna gör det och indikerar att regionerna inte fullt utnyttjar den prispressande effekt som parallellimport kan innebära.

De senaste åren är den totala avtalstiden (inklusive optioner) för nästan alla upphandlingar fyra år, vilket är den längsta tiden lagen tillåter i normalfallet.

Det har även blivit vanligare att miljörelaterad information efterfrågas i upphandlingar, även i de fall det på grund av patent endast finns en möjlig tillverkare. Utvärderingsmodeller som tar hänsyn till fler aspekter än pris är inte alltför vanliga, drygt 20 procent av alla delupphandlingar i datamaterialet utvärderas genom att ta hänsyn till andra aspekter än pris. Bland dessa aspekter är ändamålsenlighet, exempelvis sortimentsbredd och förpackningstyp, vanligast.

Forskarna anser att regionerna bör sträva efter kortare avtalsperioder och därmed lägre avtalsvärden för patentskyddade läkemedel för att uppnå mer prispress från parallellimporterade läkemedel.

För läkemedel där patenten gått ut och det finns generiska kopior är det viktigare att utforma upphandlingarna så att de passar generikaföretag, vilket gör att långa avtalsperioder kan vara att föredra.

Ett annat sätt att minska avtalsvärdena för patentskyddade läkemedel är att upphandla flera leverantörer, vilket även kan förbättra leveranssäkerheten.

Forskarna föreslår att kraven på mellanskillnadsersättning ersätts med ersättningskrav som är mer förutsägbara och innebär mindre risk för leverantörerna, och att Upphandlingsmyndigheten ska rekommendera att krav på miljörelaterad information inte ska ställas när det bara finns en tillverkare eftersom de då inte har en miljöstyrande effekt och samtidigt medför administrativa kostnader och hämmar konkurrensen från parallellimporterade läkemedel.

”Om regionerna skulle följa dessa förslag bedömer vi att de skulle göra betydande besparingar genom att läkemedelspriserna pressas ned genom mer konkurrens från parallellimport”, skriver Samielle Drake och David Granlund i sin rapport.

Läs mer >> Tar hem försörjning av läkemedel och vill ha fler farmaceuter