”Jag sökte, kom in och grät av glädje”

Det är en stolt och lycklig Diana Alsterhem som sitter hemma i soffan i Kungälv. När hon började på apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet gick hon och hennes kursare med i Sveriges Farmaceuter. Det första numret av Svensk Farmaci hon fick var decembernumret där det var en intervju med Årets Farmacistudent 2023, Kathrin Svensson.

— Jag minns att jag läste om henne och tänkte: gud, vad coolt! Tänk om jag om några år blir årets Farmacistudent och blir intervjuad av Svensk Farmaci, säger Diana Alsterhem.

Två år senare sitter vi här för att Diana Alsterhem har blivit utsedd till Årets Farmacistudent 2025, och blir intervjuad för Svensk Farmaci. Det var Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuters ordförande, som ringde och gav beskedet.

— Jag jobbade heltid på apotek den här sommaren och såg runt lunchtid att jag hade fått ett samtal från ett nummer jag inte känner igen. Jag har vanan att googla telefonnummer och då fick jag upp Agnieszkas namn.

— Eftersom jag är invald i styrelsen trodde jag att det handlade om ett möte så när hon sa att jag blivit utsedd till Årets Farmacistudent så började jag störtböla!

Det är fullt upp på apoteket och hennes kollegor springer fram till henne och undrar hur det är, om någon har dött?

— Nej, det är bara bra svarade jag! Det är en klassisk tendens av mig att börja böla när någonting är väldigt bra, det är sällan jag bölar när något är dåligt men det kunde inte de veta så de blev jätteoroliga.

Den klassiska sportfrågan: hur känns det?

— Det är jättekul! Jag blir väldigt ödmjuk! Det kunde jag aldrig tro.

— Det är väldigt inspirerande att se andra vinna ett sådant pris. För mig var det en motivation, det lönar sig att vara en hjälpsam farmacistudent eller farmaceut. Att ge tillbaka till sin omgivning lönar sig. Jag vill inte bara ge tillbaka till mina klasskompisar, utan till de som går åren över och under mig, till de jag träffar i arbetslivet. Det har varit väldigt, väldigt viktigt för mig att se att det finns samhörighet i yrket.

Bli Årets Farmacistudent i Svensk Farmaci var en dröm. Vad har du för fler drömmar?

— Det har alltid varit en livslång dröm för mig att vinna Nobelpriset. För vad vet jag inte! (Skratt)

— Jag sätter ihop bilder om framtiden och en av de bilderna var att bli intervjuad i Svensk Farmaci. Det har jag uppfyllt nu. I en annan bild finns Nobelprismedalj så jag hoppas att jag någon gång i livet har gjort något stort för att förtjäna det.

Det var inte självklart att Diana Alsterhem skulle bli farmaceut. När hon gick gymnasiet läste hon teknik, och sen läste hon till elektroingenjör.

— När jag gått 2,5 år av utbildningen och var på sista halvåret innan examen insåg jag att jag inte brinner för det här. Vad ska jag göra? Så jag tog ett studieuppehåll och gjorde det alla gör: jag reste.

Hon bodde i Australien ett tag och flyttade sedan till ön Lombok i Indonesien. Där fick en vän en infektion i benet, och det kombinerat med bristen på sjukvård på ön fick henne att läsa på vad man kan göra, vilka läkemedel man ska ta. Vännen blev frisk och Diana Alsterhem hade fått upp ögonen för naturvetenskap.

Hon reste hem och funderade vidare på vad hon skulle göra. Under tiden läste hon på Komvux för att komplettera med kemi och fysik, samtidigt som hon jobbade som butikschef.

— I samma veva hade jag träffat min man som ganska snabbt sa till mig att ”du kan inte bli läkare eller sjuksköterska, du är för blödig”. Han hade en poäng.

— Så jag började om igen, vad ska jag bli? En vän sa till mig: har du kollat upp apotekarprogrammet? Nej, vad är det?

Diana Alsterhem gick in på Göteborgs universitets hemsida och bland det första som stod om utbildningen var att det laboreras mycket. Hon som inte gillar att labba.

— Jag kan inte låta mig hindras för att jag hade dåliga erfarenheter av att labba i gymnasiet, att jag har lite gymnasie-PTSD. Jag får ändå försöka. Jag sökte, kom in och grät av glädje.

— Det tog åtta år att landa i beslutet men det är det bästa jag har tagit i mitt liv! Det är väldigt kul att lära sig något som jag faktiskt brinner för.

I motiveringen till Årets Farmacistudent står att Diana Alsterhem ”med sitt brinnande engagemang, positiva energi och genuina omtanke om andra utmärker sig som en förebild inom farmaceututbildningen” och ”inspirerar andra att utforska bredden inom farmacin”.

— Det var ju jättefint! Titta, nu börjar jag gråta igen!

Hur gör du när du inspirerar andra?

— Jag undrar samma sak! (Skratt)

— Jag var snabb med att utforska vad det finns för arbetsmöjligheter i utbildningen. Jag sökte upp apotekschefer i mitt område på Linkedin, och den första personen som poppade upp är nu min chef. Jag fick jobb väldigt fort på apotek och fick se hur den världen ser ut.

Ett halvår senare blev hon intresserad av forskning och hörde av sig till en föreläsare som arbetade med mag- och tarmhälsa, vilket hon tycker är väldigt intressant, och fick vara med i hans forskargrupp.

— För mig har det varit väldigt viktigt att ha de här möjligheterna, att inse att allt det här kan jag göra efter utbildningen.

Många av hennes kursare följde hennes exempel och när Apotekarsocieteten delade ut stipendier till sommarforskare var det rekordmånga som sökte från samma årskull.

— Det betyder så himla mycket för mig att visa på möjligheterna. Jag är inte den vassaste kniven i lådan när det kommer till utbildningen, det kan ta jättelång tid för mig att förstå vissa grejer. Men det är viktigt att jag utsätter mig för situationer där jag är obekväm för det är så jag lär mig.

— När det gav resultat valde jag att sitta med i Apotekarsocieteten och Sveriges Farmaceuter. Jag vill nå ut till fler. Fler måste få veta vilka möjligheter de har med sin utbildning. Dagens studenter är mina framtida kollegor eller chefer. Därför känns det självklart att hjälpa dem att växa in i sitt yrke redan under utbildningen.

Vad får dig att vara så engagerad?

— I hela mitt liv har jag fått höra att jag är en naturlig ledare. Jag gör det inte för min egen vinnings skull, jag gör det för jag ser potential i människor.

Diana Alsterhem är väl medveten om att det råder brist på farmaceuter och hon hoppas kunna uppmuntra fler att söka utbildningarna, och ta examen. Bara runt hälften av nybörjarna på receptarieprogrammet tar ut examen.

— Tyvärr ser det ungefär likadant ut hos oss. Vi var 120 som började hösten 2022, vi är 58 kvar…

Vad gör vi åt det?

— Jag ska vara ärlig, jag tycker farmaceuter över lag är väldigt negativa. När jag scrollar på Linkedin ser jag texter om att vi bara är RX-maskiner som ska pumpa sälj. Har man inte ett öppet sinne är det lätt att tänka att det där yrket är inget för mig.

Varför blir det så?

— En jättevanlig missuppfattning är att pluggar du till apotekare kan du bara jobba på apotek. Inte för att det är något fel med det, jag har själv jobbat på apotek nu i nästan två år. Det är ett jätteroligt, men väldigt påfrestande yrke. Men det finns så mycket mer du kan göra som farmaceut.

— Det enda vi kan göra är att bidra till positiviteten och komma till arbetet glada.

Varifrån har du fått den inställningen?

— Den har jag fått från mina föräldrar. De flydde ett krig och kom till Sverige utan någonting överhuvudtaget. Det är från dem jag har fått mindsetet att det kunde har varit mycket, mycket, mycket värre. Därför är jag som jag är.

Chefen på det apotek där Diana Alsterhem jobbar har erbjudit henne jobb direkt efter examen.

— Jag har verkligen hittat mitt hem i de kollegorna, så jag tror definitivt att det blir mitt första stopp. Jag vill uppleva hur det är att vara farmaceut med mina kollegor.

— Samtidigt lockar forskningen och industrin. Jag vill bidra till något nytt. Kan jag kombinera båda så jättegärna. Då får jag nytta av bredden i att vara farmaceut.