Vissa läkemedel kan minska PFAS i kroppen
Två kolesterolsänkande läkemedel kan göra att miljögiftet PFAS lämnar kroppen snabbare, enligt forskning från Göteborgs universitet. Men om det leder till bättre hälsa är ännu oklart.
Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun innehöll mycket höga halter av PFAS.
Studien som publiceras i tidskriften Environment International bygger på kontrollerade försök som genomförts i Ronneby i Blekinge. Det skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Det var 2013 som man upptäckte att dricksvattnet i Ronneby innehöll mycket höga halter av PFAS. Föroreningarna kom från brandskum som använts vid brandövningar på Blekinge flygflottilj och hade spridit sig till grundvattnet.
Invånarna fick i sig så mycket PFAS att nivåerna i blodet är bland de högsta som uppmätts i en befolkning. Även de med lägst halter ligger långt över normala värden. PFAS finns kvar länge i mark och vatten eftersom ämnena bryts ner mycket långsamt – därav namnet ”evighetskemikalier”.
För en del PFAS-ämnen tar det många år innan de lämnat kroppen, men det skiljer sig mycket mellan individer. Det har dock saknats detaljerad kunskap om varför det ibland kan gå snabbare.
I studien gjordes försök på tio personer, 25 till 47 år gamla, som fick testa olika läkemedel för att sänka halterna av PFAS i kroppen. Deltagarna var sina egna kontrollpersoner genom att de tog läkemedel i tolv veckor, och sedan var utan under lika lång tid.
Bakom studien står Axel Andersson, forskare, och Kristina Jakobsson, seniorprofessor, tillsammans med kollegor. Båda tillhör Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Två av läkemedlen gav de studerade PFAS-ämnena en rejäl skjuts ut ur kroppen: dels det kolesterolsänkande preparatet kolestyramin, vilket bekräftar fynden i en dansk studie från i fjol, dels systerpreparatet kolesevelam, vars effekt på PFAS-nivåer inte tidigare påvisats.
— Under tolv veckor utan läkemedel sjönk nivån av de studerade PFAS-ämnena med några få procent, medan perioden med läkemedel gav sänkningar på som mest 40 procent för ett av ämnena, säger Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och ledande i studien.
Axel Andersson deltog även som medförfattare i den danska studien. Han betonar att det är endast utsöndringen som studerats i de båda studierna – inte om det innebär några hälsofördelar.
— I grupper med höga halter av PFAS i blodet kan läkemedel användas för att sänka halterna och påskynda den annars långsamma utsöndringen, det är det ingen tvekan om, men det behövs mer forskning framöver för att påvisa eventuella hälsovinster på både kort och lång sikt med att sänka halterna snabbare. Det är också viktigt att väga hälsofördelar mot eventuella risker, säger han.
