”Branschen har en stark vilja att göra rätt och hitta lösningar”

Apoteksbranschen står inför en omfattande omställning från nu och fram till årsskiftet 2026. Samtidigt som anslutningen till den nationella läkemedelslistan (NLL) ska fullbordas, träder nya föreskrifter för distanshandel och subvention av extempore-läkemedel i kraft.

Dessutom väntar förändringar inom både livsmedelssubventioner och EU:s läkemedelslagstiftning – allt med direkt eller indirekt påverkan på apotekens verksamhet.

Anslutningen till den nationella läkemedelslistan (NLL), med krav om senast anslutning 1 december i år, innebär ett stort tekniskt och administrativt arbete. Målet är att skapa en samlad bild av patienternas läkemedelsordinationer för att på så sätt öka säkerheten i vårdkedjan, men för apoteken betyder det omfattande investeringar i system, säkerhet och rutiner.

Från och med 1 november 2025 börjar även nya föreskrifter om subvention av extemporeläkemedel att gälla. Syftet är att skapa tydligare, mer enhetliga grunder för hur dessa individanpassade läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna. För apoteken innebär det att hanteringen av prissättning, ersättning och rapportering av extemporeförskrivningar behöver ses över.

De nya distanshandelsföreskrifterna från Läkemedelverket, som även de börjar gälla från 1 november, och innebär kanske den mest påtagliga förändringen i apotekens vardag. Reglerna skärper ansvaret för hela leveranskedjan – från att läkemedlet lämnar apoteket till att det når kunden. Paket får inte lämnas utan uppsikt, och transportörer måste kunna verifiera mottagaren.

Utöver de rent logistiska kraven väntar också ökade utmaningar i kundledet. Många apotek menar att frågor kommer öka om exempelvis leveransstatus och uteblivna försändelser – frågor som nu kommer bli fler och är apotekens formella ansvar att hantera. Returer och reklamationer är en särskild knäckfråga, eftersom apoteken inte alltid kan returnera i sin tur till leverantören. Det innebär att apoteken behöver både informera kunder tydligare och bygga upp nya rutiner för sina leveranser.

Utöver detta ses systemet för subvention av speciallivsmedel till barn över. En statlig utredning föreslår att åldersgränsen för subvention höjs till 18 år och att egenavgiften förändras och därtill kommer regionerna få större ansvar för tillhandahållandet – något som kan förändra apotekens roll som distributör.

På EU-nivå pågår dessutom en omfattande reform av läkemedelslagstiftningen, den största på över 20 år, där syftet är att stärka tillgången till läkemedel i hela unionen och skapa bättre förutsättningar för generika och biosimilarer. För patienter och regioner och apotek skulle det kunna innebära snabbare tillgång till billigare generiska alternativ, vilket på sikt pressar priserna och breddar apotekens sortiment.

Samtidigt finns en baksida då flera läkemedelsbolag har varnat för att kortare exklusivitetsperioder kan göra det mindre attraktivt att lansera nya produkter i mindre lönsamma marknader som Sverige. Det skulle i praktiken kunna leda till senare tillgång till vissa innovationer, särskilt inom smala terapiområden där marknaden är liten.

Framsidan med samtliga förändringarna är såklart att de kommer bana väg för en mer modern, transparent och motståndskraftig läkemedelsförsörjning – om omställningen hanteras rätt.

Det finns en stark vilja i branschen att göra rätt, att hitta lösningar och att fortsätta leverera trygghet i människors vardag. Apoteken vill ju såklart bidra till en säker och tillgänglig läkemedelsförsörjning, men det kräver tid, resurser och tydlighet i regelverket. Vi hoppas att myndigheter och beslutsfattare tar hänsyn till det i genomförandet.