Om Sverige ska öka sin självförsörjning av plasma till läkemedelstillverkning behövs en nationell strategi.
I Sverige saknas det i dag både en nationell strategi och en aktör med ansvar för att säkra tillgången på blodplasma som råvara för plasmabaserade läkemedel. Det skriver Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i en gemensam rapport till regeringen.
I rapporten lyfter man att blodplasma är en förutsättning för att flera livsviktiga läkemedel ska kunna tillverkas. Det handlar bland annat om immunglobuliner, albumin och koagulationsfaktorer, som används vid både akuta och kroniska tillstånd.
— Det är viktigt att Sverige ökar sin självförsörjningsgrad avseende plasma för läkemedelsframställning, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, säger My Moberg, direktör för Tillståndsverksamheten på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
— För detta krävs en tydlig nationell strategi där målbild och ansvarig nationell aktör klargörs för att öka insamlingen på ett samordnat och effektivt sätt.
Den blodplasma som i dag samlas in i Sverige täcker sjukvårdens behov, men när det kommer till läkemedelstillverkningen täcks plasmainsamlingen bara delvis.
Enligt uppgift från Socialstyrelsen så täcks tillverkningen av immunglobulin till 20 procent av svensk plasmainsamling, och tillverkningen av albumin till 50 procent. Resterande del behöver Sverige i dagsläget importera, främst från USA.
— Det utgör förstås en stor sårbarhet, både för vården i fredstid och för beredskapen i kris eller krig, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt Donationscentrum på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Hon får i samma pressmeddelande medhåll från Socialstyrelsens utredare Lisa-Mari Mörk, som hänvisar till den rapport som nu överlämnats till regeringen.
— Resultatet i rapporten är tydligt. Sverige är inte självförsörjande på blodplasma när det gäller tillverkning av läkemedel. Och utan en långsiktig strategi riskerar landet att stå utan tillgång när det är dags för nästa kris, säger hon.
