Jean-Luc Af Geijerstam, ordförande i kommittén lämnar över utredningen till Acko Ankarberg Johansson.
När Tidöavtalet presenterades den 14 oktober 2022 stod Kristdemokraternas vallöfte om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården som första punkt. Ett knappt år senare, september 2023, tillsattes en utredning men när Vårdansvarskommitténs slutbetänkande presenterades i dag blev det ett väntat bakslag för sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
Ledamöterna för sex av riksdagspartierna, S, M, L, C, V och MP, ser för stora risker och för höga genomförandekostnader och vårdansvarskommittén säger därför nej till ett helt statligt huvudmannaskap.
Kristdemokraterna står dock inte själva utan under dagens pressträff framkom att även Sverigedemokraterna bedömer att det finns starka skäl och behov av ett helt statligt huvudmannaskap.
Kommittén säger även nej till ett delvis statligt huvudmannaskap eftersom det skulle innebära ”komplexa gränsdragningar” mellan tre nivåer av huvudmän istället för dagens två, regionerna och kommunerna, och att det inte skulle medföra positiva effekter för patienterna.
Acko Ankarberg Johansson fick under pressträffen frågan om huruvida utredningens förslag var ett misslyckande för partiet, men hon välkomnar utredningens förslag.
— Som kristdemokrat hade jag förstås önskat att de hade sett värdet i ett statligt ansvar för hela sjukvården. Men jag är väldigt glad att Sverigedemokraterna tydligt ansluter sig till vår hållning och att de andra partierna förflyttar sig. Det ger hopp om framtiden, säger Acko Ankarberg Johansson vid pressträffen.
Senare under dagen upprepade partiledare Ebba Busch Thor att Kristdemokraterna vill förstatliga vården och att det kommer att vara ett av partiets viktigaste vallöften inför valet 2026.
Sofia Wallström, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Vårdansvarskommittén föreslår dock ett ökat statligt ansvar för sex områden inklusive vaccinationer och läkemedel. Syftet är att stärka jämlikheten och förbättra vårdens förutsättningar i hela landet.
— Det är tydligt att det finns utrymme för att utöka den statliga styrningen av hälso- och sjukvården och det är positivt att det finns brett parlamentariskt stöd för detta, säger Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.
Lif – de forskande läkemedelsföretagen välkomnar förslaget.
— Förslaget är i rätt riktning, men nu krävs konkretion och handling. För att kunna ge alla patienter över hela landet tidig och jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedelsbehandlingar behöver Sverige en strukturreform för ett jämlikt och tillväxtskapande läkemedelssystem. Ett system där staten tar det fulla ansvaret för prissättning, subvention och finansiering av alla läkemedel, säger Sofia Wallström, vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen i ett pressmeddelande.
— Det svenska läkemedelssystemet är onödigt komplext och inte utformat för de läkemedel som forskas fram och introduceras idag och i framtiden. Det behövs ett enklare, tydligare och mer enhetligt system som ger jämlik tillgång till läkemedel över landet, där staten ansvarar för hela finansieringen och stimulerar ökade FoU-investeringar från läkemedelsföretagen, säger Sofia Wallström.
Av de nya läkemedel som godkänts av ansvarig myndighet inom EU under perioden 2020–2023 är endast hälften tillgängliga på den svenska marknaden 2024. Tillgången till nya läkemedel är lägre än i andra jämförbara länder, och trenden är fortsatt nedåtgående för svensk del.
— Färre och färre nya EU-godkända läkemedel når svenska patienter, vilket får negativa effekter för individer, på hälso- och sjukvårdens utveckling, men också för Sverige som life science-nation. Det gör att vi förlorar hälsa, men också att vi tappar investeringar i forskning och utveckling och därmed tillväxtpotential för Sverige. För att Sverige ska bli ledande inom life science behöver staten ta ett ökat ansvar, säger Sofia Wallström.
Enligt rapporten behöver staten även ta över både den strategiska och operativa samverkan som regionerna i dag ansvarar för mellan sjukvården och apotek.
”Apoteken är vårdgivare och en del av hälso-och sjukvården genom uppdraget att lämna ut förskrivna läkemedel och ge rådgivning om läkemedelsanvändning till patienter” står att läsa och kontakt mellan apotek och den regionala samt kommunala hälso- och sjukvården sker dagligen.
”För en väl fungerande vårdkedja behöver apoteken därför vara väl integrerade i och samarbeta nära med den hälso- och sjukvård som staten ansvarar för”.
Regeringen har nu tagit emot betänkandet, som kommer att beredas vidare inom regeringskansliet.
