”Inga fler gråtande studenter under praktiken!”

Jag fick beskedet. Det var inte det jag hade förväntat mig. Jag minns den dagen som om det vore igår – första dagen på VFU-kursen, jag hade tidigare fått reda på vilket apotek jag skulle göra min praktik på. Jag var inte helt nöjd, apoteket var bland mina sista val, jag hade tagit med det ifall det värsta kunde hända. Det hände.

Jag gick fram till kursansvarig och berättade om läget; jag har blivit placerad på ett apotek i en galleria, det finns tre apotek där, med knappt två minuters gångavstånd. Kommer jag ha möjligheten att ta emot kunder? Finns det kunder? Kommer jag lära mig något? Kommer jag kunna utvecklas och känna mig redo efter praktiken? Jag förklarade att jag var orolig över att jag har hamnat på fel apotek, och avslutade med att fråga om jag hade möjligheten att byta om det behövdes. Det var många frågor i mitt huvud. Jag hade krav på mig själv och mål som jag behövde uppnå. Kursansvarig lyssnade, visade förståelse och förklarade att det kanske var tvärtom, att det var så mycket kunder att de tre apoteken där behövdes. Att jag kan prova och se, och om det är så att jag inte lär mig något så går det att lösa. Jag tog in allt han sa. Det lät logiskt. Det var värt att prova. Kanske var jag lite för hård, och lite för snabb med att bilda en uppfattning, jag tänkte inte på att den andra sidan också fanns. Intressant, det var en sådan lättnad. Nu var det bara att vänta och se.

Jag hade så fel. Praktiken var bland det roligaste och mest utvecklande jag har gjort. Det var så roligt, så spännande och jag var så nyfiken. Som ett litet barn som för första gången besökte en lekplats. Allt skulle utforskas, allt skulle provas och allt skulle läras. Min praktikperiod var full av utmaningar, det var underbemannat och alldeles för mycket att göra. Majoriteten av tiden behövde jag axla hela ansvaret över min inlärning, men trots det var praktiken bland det bästa jag har gjort. Jag visste inte att mitt intresse för något kunde bli större, att den kunde bli så stor.  

Nu är många studenter ute på apoteken. Som student är det viktigt att ha förväntningar på apoteket, på handledaren, på chefen och på alla anställda. Ställ krav, var nyfiken och kräv att få lära dig. Var inte rädd för att göra fel, kräv stöttning och ansvar från dem ansvariga.

Säg att du också vill veta, att du också vill lära dig. Oftast uppskattas det och du får vara med. Ibland hamnar man på fel apotek, och det kan man göra. Det finns många apotek som inte förtjänar att ta emot praktikanter, många chefer och handledare som inte förtjänar att ha dessa roller, men då ligger ansvaret på dig som student. Du behöver säga emot och kräva att få hjälp och stöd från de ansvariga: handledaren, chefen, apoteket, kedjan och universitetet. 

Acceptera inte att bli illa behandlade, att nedvärderas och ses ner på. Det är inte meningen att du ska må dåligt under praktiken, att du känner att du hamnat fel, att ingen bryr sig om din inlärning och att du i stället ses som en extra resurs på heltid. Det är inte meningen att du ska känna dig rädd, ensam och övergiven.

Vi på apoteken behöver sluta utnyttja våra studenter, våra framtida kollegor. Sluta ta in studenter som om de vore extra resurser. Visst behöver de se verkligheten, tränas upp för att klara av arbetsmiljön och arbetsbelastningen men det kan vi göra utan att få dem att må dåligt. Det kan vi göra utan att få dem att gråta. Det kan vi göra utan att få dem att lämna.

Nyttja din praktikperiod lika mycket som du utnyttjas under denna. Avsluta inte praktiken som en förlorare, var vinnaren. Vinn kunskapen, lärdomar och erfarenheten. Förlora inte dig själv, förlora inte dina intressen, din kunskap och din ambition. Tillämpa din kunskap så att den kan utvecklas till din kompetens. Sätt upp dina egna mål och dra i personalens rockar om det så krävs för att nå dessa. Öva, tryck så att fingret bygger muskler. Det är så vi lär oss. Viktigaste av allt – låt inte en praktikperiod, ett apotek, en chef eller en handledare få dig att välja bort apotek, ditt yrke, det du älskar och det du studerat till.

Lycka till!