Ny studie: Hjärtskyddande läkemedel används för lite

Kvinnor och de som är svårt sjuka i diabetes har sämre tillgång till behandling med diabetesläkemedlen GLP-1 analoger och SGLT2-hämmare, jämfört med yngre och relativt sett friskare patienter – trots att det skett en dramatisk ökning i användandet av dessa. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

De nya läkemedlen har i tidigare studier visat sig ha en hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes.

— Nu finns nya möjligheter att skydda mot hjärt-kärlsjukdom för personer med diabetes. Då behöver vi uppmärksamma eventuella ojämlikheter i läkemedelsanvändning i strävan efter en jämlik vård. Det är viktigt att även de som är allvarligt sjuka får tillgång till dessa läkemedel – där effekten kan vara ännu större, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Enligt de senaste rekommendationerna har läkemedlen högsta prioritet vid behandlingen av patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Syfte med studien, som fått anslag av Hjärt-Lungfonden, var att undersöka i vilken utsträckning läkemedlen faktiskt skrivs ut inom hjärtsjukvården hos de med hjärtbesvär samt om hur prognosen ändrats över tid. Forskningen omfattar samtliga patienter med diabetes och kranskärlssjukdom som genomgick kranskärlsröntgen mellan åren 2010 och 2021, totalt 38 671 personer med diabetes.

Resultaten visar en dramatisk ökning i användandet av de nya hjärtskyddande diabetesläkemedlen, samtidigt som färre får insulinbehandling och äldre preparat.

— De nya läkemedlen används allt oftare. Vi ser dock att grupper som har hög risk för återinsjuknande får läkemedlen i mindre utsträckning. De skrivs oftare ut till yngre och relativt sett friskare patienter. Men, det är fortfarande många som inte alls får de nya diabetesläkemedlen, säger Viveca Ritsinger, kardiolog vid Karolinska Institutet och publikationens försteförfattare i pressmeddelandet.