Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Ingen prischock på läkemedelsområdet

I tider då många nödvändiga kostnader ökar dramatiskt ligger prisökningstakten på läkemedelsområdet i princip still. Anledningen är att prisökningar måste uppfylla TLV:s ganska hårda kriterier för att godkännas.

Det rådande ekonomiska läget i Sverige med hög inflation, extrema el-priser, räntehöjningar och oro på finansmarknaden har resulterat i att marknad efter marknad har genomfört ordentliga prisökningar. Det är lätt att uppleva det som att de flesta nödvändiga kostnader har ökat.

Men det är inte riktigt sant, på läkemedelsområdet råder det nämligen näst intill stiltje när det gäller prisökningar. Sedan i maj i år har endast nio ansökningar om ökat pris på läkemedel beslutats av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, varav endast sex stycken har beviljats. Att det ser ut så kan delvis tillskrivas TLV:s system för prishöjningar.

— Det går inte att få en generell inflationsuppskrivning, så inflationen i sig är inte ett kriterium för en prishöjning. Men effekten av ett ökat inflationstryck, som till exempel högre omkostnader, kan möjligtvis leda till ett högre fastställt pris hos oss. Företagen måste då ansöka om det, men de måste då uppfylla de kriterier som gäller för att få ett högre pris, säger Eva Ridley, chef för enheten Prissättning av subventionerade substanser vid TLV.

Eva Ridley, enhetschef på TLV.

Dessa kriterier handlar kortfattat om en medicinsk bedömning av hur angeläget läkemedlet är, vilken konsekvensen skulle bli om läkemedlet försvann från den svenska marknaden samt om prisökningen är rimlig.

— Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att en prisökning ska kunna godkännas, säger Eva Ridley.

Många äldre läkemedel har fått generisk konkurrens och ingår i utbytessystemet och dessa har ofta svårt att klara av att uppfylla kriterierna eftersom det för det mesta finns alternativ att ta till om de skulle försvinna från den svenska marknaden, berättar Eva Ridley.

— Den vanligaste typen av prishöjningar som vi har haft genom åren handlar om äldre läkemedel som inte har generisk konkurrens, säger hon.

Trots att antalet läkemedel som har beviljats prishöjning de senaste månaderna är tämligen måttlig och prisförändringarna på läkemedelsområdet är väldigt långt ifrån de prischocker som ses i andra branscher menar Eva Ridley att TLV:s system inte fungerar som en broms för prishöjningar.

— Det är absolut ingen broms, man har absolut möjlighet att få igenom en prishöjning om kriterierna är uppfyllda och det finns skäl för det. Vår inställning är att det ska finnas läkemedel till de patienter som behöver dem. Sedan betalar vi inte mer än nödvändigt, vi vill ha mesta möjliga hälsa för pengarna, det är skattepengar och det ska vara rimliga kostnader. Det är den balansen vi försöker hålla. På det sättet kan man ju säga att vårt system är lite mer genomtänkt innan läkemedel får högre priser jämfört med andra produkter som vi konsumenter inhandlar, säger Eva Ridley.

De sex läkemedel som ändå har fått prisökningar beviljade sedan i maj i år är relativt billiga med ett pris på mellan drygt 100 och 550 kr per förpackning, efter den beviljade prisökningen.

— Det är ofta gamla läkemedel och det är så prisbilden ofta ser ut för dem. Men även billiga läkemedel måste uppfylla kriterierna så det är inte lättare att få en prisökning bara för att kostnaden är relativt låg, säger hon.

Samtidigt kan en hård priskontroll, där läkemedel som har alternativ nekas prishöjningar trots att de hotar att lämna den svenska marknaden, på sikt riskera att utarma antalet alternativ på den svenska läkemedelsmarknaden.

— Vi har inte sett det hittills, men vi är medvetna om den risken och är observanta på den. Vi är ju för konkurrens och vill inte utarma sortimentet, det är ju det som driver prispressen. Hittills har vi inte sett att det har resulterat i att patienter blivit utan behandling, men för att undvika att vi hamnar där så för vi sådana diskussioner internt, säger Eva Ridley.

Andra läser