Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Dyr reform ger oklar vinst för patient

Förslaget att införa generisk förskrivning motiveras av förbättrad patientsäkerhet. Men hur patienterna konkret skulle gynnas är oklart – till och med Läkemedelsverket har svårt att identifiera hur det ska gå till.

I veckan skickade Läkemedelsverket ut sin remissversion av förslaget om generisk förskrivning, se artikel länkad här nedan. Regeringens uppdrag till Läkemedelsverket om generisk förskrivning motiveras i en mening: ”Regeringen bedömer att ett införande av frivillig generisk förskrivning skulle vara värdefullt ur ett patientsäkerhetsperspektiv.”

Men samtidigt ingick i förutsättningarna att det generiska bytet på apoteken ska fungera som idag. Vad patienten får för läkemedelsfabrikat påverkas alltså inte av ett införande av generisk förskrivning.

Dessutom dominerar idag e-recepten läkemedelsförskrivningen, recept som patienten inte får i sin hand och inte löpande har möjlighet att läsa. Vad läkaren knappar in för typ av läkemedelsbeteckning på receptet berörs patienterna i regel inte av.

Svensk Farmaci ringde upp Christina Brandt, utredare på Läkemedelsverket, som tillsammans med farmacevten Erica Hagblom ansvarat för utredningen.

Generisk förskrivning motiveras av förbättringar i patientsäkerheten. Men vad vinner man egentligen på det här i ett patientsäkerhetsperspektiv?

– Det har vi också reflekterat över i projektets arbetsgrupper. Förändringen kan ha fördelar för förskrivare och är bra ur rättvisesynpunkt gentemot tillverkarna. Men reformen i sig ger inga direkta effekter för patienten så länge det generiska bytet inte påverkas, säger Christina Brandt.

– Men det kan finnas indirekta pedagogiska vinster. Vid kommunikation i förskrivningsögonblicket kan det här underlätta för patienterna.

– Vi skulle också vilja se att det införs en ny etikett där det generiska namnet framhävs. Här finns det dock EU-reglering som är problematisk, säger Christina Brandt.

Läkemedelsverkets kostnadskalkyl för införandet är inte färdig. Men förändringen kräver bland annat omfattande IT-tekniska anpassningar. Bara utbildnings- och kommunikationsinsatserna som är förknippade med projektet har Läkemedelsverket prissatt till cirka 4,5 miljoner kronor.

Andra läser