Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Livlig debatt om farmaciutbildning

Farmaciutbildningarna i Uppsala debatterades intensivt igår kväll på kårhuset Pharmen. Fakulteten fick kritik för förändringsobenägenhet och oförmåga att förmedla yrkesstolthet.

Omvärldsförändringarna kring de svenska farmaciutbildningarna har varit stora på senare tid – Astra Zeneca drar ned sin forskning i Sverige samtidigt som den omreglerade apoteksmarknaden har gett farmacevterna nya möjligheter.

Hur grundutbildningarna på den farmacevtiska fakulteten i Uppsala ska möta dessa och framtida förändringar debatterades igår kväll på kårhuset Pharmen i Uppsala.

Debatten arrangerades av Farmacevtiska studentkårens mentorsakademi.

Svensk Farmacis krönikör Joakim Söderberg ledde debatten, och styrde den mot frågan ”Hur blir en farmacevt anställningsbar 2020?”.

Många var eniga att det till stor del kommer att handla om att ”göra sig själv anställningsbar” i en framtid där flera av dagens vanliga karriärvägar försvunnit.

En av paneldeltagarna, Ulf Janzon, apotekare på MSD, berättade att den tidigare relativt vanliga karriärstarten för apotekare, läkemedelskonsulent, håller på att försvinna.

Han lyfte bland annat fram hälsoekonomi och kommunikation med inriktning på läkemedelsanvändning som framtida nyckelområden, och siade att gränserna mellan arbetsliv och privatliv kommer att bli otydliga.

Erik Björk, ordförande i farmaceutiska fakultetens grundutbildningskommitté, Gruff, refererade fakultetens senaste enkät till potentiella avnämare, som visade att dessa framför allt värderar social kompetens och erfarenhet från tidigare arbetsgivare högt.

– Resultaten var något nedslående från fakultetens perspektiv, sa han.

– Man får ibland intrycket av att utbildningens image är viktig men dess inriktning uppfattas som mindre viktig.

Carin Svensson, farmacichef på Kronans Droghandel och mångårig ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, gav en liten känga åt fakulteten.

– Jag får intrycket att de farmacevtiska utbildningarna inte riktigt hängt med i tiden. I framtiden tror jag att arbetsgivare kommer att efterfråga studenter som valt utbildningsorter där de ansvariga för utbildningarna har bemödat sig med att hänga med, sa Carin Svensson.

– En nischning av de olika farmaciutbildningarna i landet, exempelvis mot forskning eller apotek, vore önskvärd. Social kompetens kommer att vara en framgångsfaktor, framtidens farmacevter behöver bli mer kaxiga, kommunikativa och stå upp för sin farmacevtiska kompetens.

Tove Leire, ordförande i Farmacevtiska studentkåren, uttryckte också viss kritik mot fakulteten. Den senaste förändringen av grundutbildningen gjordes enligt henne inte i tillräcklig grad mot bakgrund av omvärldsförändringarna, utan mer ”för att utbildningarna behövde ändras”. Hon ansåg också att fakultetens lärare generellt är dåliga på att förmedla yrkesstolthet.

Lotta Fors, entreprenör i Apoteksgruppen, lyfte fram två problem från sitt arbetsgivarperspektiv:

– Praktiken är för kort i nuläget på receptarieutbildningen, tio veckor räcker helt enkelt inte. Och en nyexaminerad apotekare får ofta snabbt rollen som läkemedelsansvarig, men det finns inget i grundutbildningen som förbereder för denna roll, sa hon.

Anders Grahnén, konsult och själv adjungerad professor vid fakulteten, pekade på den låga rörligheten i lärarkollegiet. Han efterlyste ett system där lärare med olika typer av yrkeserfarenhet och kunskap ”går ut och in” på utbildningarna.

Han vände sig också mot en ensidig betoning av ”social kompetens”.

– Social kompetens blir bara viktigt om det finns en grundkunskap i botten, annars blir det ett tomt begrepp, sa Anders Grahnén.

Läs ett mer detaljerat referat av debatten och mer om utbildningarnas framtid i temablocket i Svensk Farmaci nr 3/12.

Andra läser