Forskarna skickade en enkät till 1429 personer som hade elektroniskt sparade recept, och fick svar från 739 personer.
En stor majoritet, 85 procent, av de som svarade var positiva till e-recept, och ungefär lika många var positiva till elektronisk lagring av recept. Patienter i åldersgruppen 25-39 år var mest positiva, medan patienter över 75 år var mest negativa till e-recept.
Studien publicerades häromveckan i den brittiska tidskriften Journal of Pharmaceutical Health Services Research, och har finansierats av Apoteket AB.
Patientstudien är den sist publicerade av tre liknande studier som kartlagt attityderna till e-recept hos förskrivare, farmacevter respektive patienter.
Även förskrivarna var överlag nöjda med e-receptfunktionaliteten, men lyfte fram problem med bland annat svårighet att makulera recept, skiftande nomenklatur i journalsystem och utbildning i hantering av förskrivarmodulen.
Den studien publicerades i tidskriften BMC Medical Informatics and Decision Making 2009, och omfattade enkätsvar från 431 läkare i sju svenska landsting.
De apoteksverksamma farmacevterna stämde in i hyllningskören – 98 procent av cirka 250 tillfrågade farmacevter i delstudie nummer två var positiva till e-recept.
De vanligaste negativa synpunkterna från farmacevter var svårigheten att göra förändringar i e-recepten och tekniska problem som gjorde att man nekades åtkomst till systemet.
Delstudien om farmacevternas attityder till e-recept publicerades i fjol, liksom patientstudien, i Journal of Pharmaceutical Health Services Research.
Forskarna bakom patientstudien är Tora Hammar, Sofie Nyström, Göran Pettersson och Bengt Åstrand, som bland annat är knutna till e-hälsoinstitutet i Kalmar, samt Tony Rydberg, Vårdapoteket, som arbetade inom Apoteket AB när studien genomfördes.
