Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Trögt arbete med nationell läkemedelslista

Många ser införandet av den nationella läkemedelslistan nästa år som framför allt en teknisk utmaning. Men i själva verket behöver de största förändringarna ske i arbetssätten. Det framkom på ett seminarium på mässan Vitalis.

Senast i juni 2022 ska alla aktörer inom vård, omsorg och apotek vara redo att använda den nya nationella läkemedelslistan. Två år senare ska ett stort antal system vara anslutna och nya arbetssätt vara på plats.

Tanken med läkemedelslistan är att samla all information om en patients läkemedelsbehandling på ett ställe. På så sätt ska risken minska för vårdskador i form av exempelvis läkemedelsinteraktioner med svåra biverkningar.

Under ett seminarium på e-hälsokonferensen Vitalis i Göteborg i torsdags berättade representanter från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Inera om hur omställningen går ute i landet. Långsamt och trevande, blev den sammanfattande bilden.

Och många ansvariga är tveksamma till om de kommer att kunna hålla tidsramarna.

Helena Palm, ansvarig handläggare på SKL, redogjorde under seminariet för en enkät som SKL gjort med kommuner och regioner. Syftet med enkäten var att stämma av läget runt om i landet, hur det går med förberedelserna och hur aktörerna ser på tidsplanen.

Svaren visar att bara ett fåtal regioner, och ännu färre kommuner, har inlett några konkreta förberedelser. I en del av svaren hänvisade man till att den tekniska lösningen för den nationella läkemedelslistan inte är klar.

– Vissa av svaren i enkäten tyder på att teknikfokus skymmer sikten för vad det egentligen handlar om. Det blir lätt att den nationella läkemedelslistan uppfattas som ett it-projekt och då it-lösningen inte är klar, vet man inte var man ska börja, sa Helena Palm.

Förvisso kommer det att krävas väl genomtänkta it-strategier för att koppla ihop alla system som behöver kommunicera med varandra. Men det stora och viktiga arbetet handlar snarare om arbetssätten i verksamheterna, betonar Helena Palm.

Hon själv och SKL har inte svaren på vad varje landsting eller kommun behöver göra, det skiljer sig beroende på förutsättningarna. Men man behöver komma igång.

– Vi tror på att jobba med scenarion. Vi vill ha exempel som Melvin, 17, och Agda, 87, med i arbetet, hur blir det för dem när den nationella läkemedelslistan ska användas? Det är genom scenarion man kan få en bild av vad som kommer att hända.

Region Örebro län är en av de regioner som kommit längst med förberedelserna. Bland annat har man börjat ändra arbetssätten inom vården, berättar Cornelia Trampe, projektledare för införandet av nationell läkemedelslista i regionen.

– Det gäller att alla tar ansvar för patientens behandling och läkemedelsförskrivning. Som förskrivare behöver man kontakta andra förskrivare vid behov, så att man får helhetsbilden. Det är också viktigt att sätta ut läkemedel som patienten inte har.

Det finns mycket som går att göra redan nu, konstaterade Cornelia Trampe.

– Inte minst tror jag det är viktigt att gå ut och informera brett, i olika forum och på olika sätt. Många vet inte ens om att den här lagen kommer. Om man pratar om det blir många nyfikna och vill veta mer.

Mest läst