Idag, fredag, överlämnade Toivo Heinsoo sitt delbetänkandet av Läkemedelsutredningen till regeringen. Utredningen är den första övergripande genomlysningen av finansieringen av läkemedel inom förmånen sedan 1998 då ansvaret för subventionerade läkemedel övergick från staten till landstingen.
Utredningen ska också se över systemet för prissättning och subvention som introducerades för mer än 15 år sedan.
I delbetänkandet fastslås att alternativet att staten tar över hela finansieringsansvaret för alla läkemedel inte ska undersökas vidare i utredningen. Skälet är att staten idag inte har huvudansvaret för sjukvården och det då bedöms orealistiskt att staten ska ta hela finansieringsansvaret.
I stället resonerar betänkandet kring alternativen att landstingen har hela kostnadsansvaret och att landstinget delar kostnadsansvaret med staten. En möjlig fördel med en helt landstingsfinansierad modell är att det enligt utredningen skulle kunna leda till bättre kostnadskontroll. Å andra sidan påpekas att jämlikhet och snabb introduktion av innovationer kan gynnas av en fortsatt statlig inblandning.
Det betänkande som nu presenterats syftar till att ge en övergripande problembeskrivning och att beskriva inriktningen på det fortsatta arbetet.
I direktiven för utredningen har regeringen angett att förslagen som lämnas ska eftersträva att leda till följande mål:
– Användningen av läkemedel ska vara kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.
– Det ska finnas god tillgång till befintliga och nya effektiva läkemedel till en rimlig kostnad.
– Vården ska vara jämlik och patientcentrerad.
– Systemet ska vara långsiktigt hållbart genom att bidra till att läkemedelskostnaderna hålls på en rimlig nivå.
– Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och landsting.
– Processerna ska vara förutsägbara för berörda aktörer.
– Goda förutsättningar för forskning och innovation till nytta för patienten ska eftersträvas.
Utredningens slutbetänkande ska presenteras senast den 1 december 2018. Här kan du läsa hela betänkandet.
